Många har frågat mig hur jag kommer göra med min mammaledighet. Jag har ju inte riktigt lyxen att vara hundra procent mammaledig med mitt jobb, dels för att ersättningen för mig som egen företagare är minimal och dels för att jag inte riktigt kan pausa mitt jobb ett helt år. Jag kommer självklart ge mig själv den tid som behövs för att komma in i vårt nya liv här hemma och all prio är förstås på vår lilla dotter. För mig är det viktigt att hon alltid kommer i första hand och jag njuter verkligen av varje dag tillsammans.

Nu i början sover hon väldigt mycket och då passar jag på att ta itu med mailen och att försöka hålla igång bloggen som vanligt. Jag kommer sikta på att försöka jobba ungefär 30-40 procent, främst med Grounded Factory, bloggen samt en del PR-arbete inför min boklansering i vår.

Fördelen med mitt jobb är att jag kan jobba hemifrån och styra min tid helt och hållet själv. De gånger jag vill ta ett möte på stan så får hon förstås följa med mig vilket jag hoppas kommer funka bra. Jag försöker tänka positivt och ta det lite som det kommer, annars får jag helt enkelt lösa det efter hand. Det bästa med att vara sin egen chef är att jag inte måste bestämma något som gäller ett år framöver utan kan ta det lite dag för dag.

Är det någon av er som kombinerat mammaledighet med att driva företag? Hur gjorde ni?

Idag är en lite speciell dag eftersom Marcus börjar jobba som vanligt igen. Vi har haft två helt underbara veckor i vår lilla bubbla och bortsett från några få besök har vi totalt avskärmat oss och bara njutit av varandra och vår första tid som en liten familj. Det är verkligen så lyxigt att vara lediga och hemma tillsammans, när är man annars det? När man väl har semester brukar dagarna vara fullspäckade men nu har vi sovit tills vi vaknat, ätit frukost istället för lunch och bara tagit dagarna som de kommit.

Åh, jag önskar vi kunde vara hemma tillsammans hela tiden! Nu börjar verkligen mammalivet på riktigt när jag ska hänga själv med vår lilla tjej hela dagarna. Idag kommer Klara hit och myser med oss, det ser jag verkligen fram emot.

Bara ordet förlossning kan få många att rysa i hela kroppen och det är inte så konstigt. Det är ett så otroligt laddat och känsligt ämne och framförallt tror jag att det är rädslan för det oväntade som gör det. Kanske har man läst om skräckscenrarion eller hört någon berätta om olika komplikationer vid förlossningar som gör att man nästan drar sig för att bli gravid.

Tidigare var jag helt övertygad om att alla som sa att deras förlossning varit fantastisk ljög. Och visst, alla graviditeter och förlossningar är olika, precis som alla människor är olika och hanterar saker på olika sätt. Jag inser att jag verkligen haft turen att uppleva både en bra graviditet och en fantastisk förlossning. På riktigt!

Har funderat på om jag ska skriva en kort förlossningberättelse här och dela med mig av vissa delar. Samtidigt som jag kan tycka att det är en privat sak är det samtidigt det häftigaste jag varit med om.

Vad säger ni, är det något ni skulle vilja läsa om?

Den här bilden togs dagen innan lilltjejen valde att titta ut <3