Det är sällan jag pratar politik och samhällsproblem i bloggen men det gÃ¥r inte att blunda längre. Aldrig har det känts sÃ¥ oviktigt att prata om nyttiga smoothies eller materiella ting samtidigt som en av de största katastroferna i modern tid utspelar sig. Jag behöver inte upplysa nÃ¥gon om vad det är som sker, ingen kan ha missat nyhetsbevakningen de senaste dagarna. Den omdiskuterade bilden pÃ¥ lilla Alan Kurdi som prytt tidningsomslag världen över fick nog mÃ¥nga fler än med mig att verkligen ta in vad det är som sker. Eller Ã¥tminstone försöka förstÃ¥ hur overkligt det än känns.

Jag har bland annat valt att stötta initiativet Vi Gör Vad Vi Kan som samlar in pengar, kläder och förnödenheter till flyktingarna pÃ¥ ön Lesbos i Grekland. Ett volontärprojekt som startades av ett tiotal kvinnor med mÃ¥let att samla in 500 000 kronor. I skrivande stund har de samlat in över 7 miljoner kronor (!!) pÃ¥ bara nÃ¥gra dagar.

Detta ger mig hopp, extra mycket i en tid när främlingsfientliga vindar blÃ¥ser starkt.

Aldrig har det varit sÃ¥ enkelt att hjälpa till. Vill du stötta Vi Gör Vad Vi Kan sÃ¥ swishar du valfritt belopp till 0702-093 303 (Ulrika Schreil insamlingsansvarig). Och följ dem här och här för senaste uppdateringen kring hur du kan hjälpa till. Utöver dem sÃ¥ finns det sÃ¥klart en uppsjö organisationer som tar emot bidrag bÃ¥de i form av pengar, kläder, skor och hygienartiklar. Det kommer inte lösa alla problem men det är ett steg i rätt riktning.

Ingen kan göra allt men alla kan göra nÃ¥got. Jag kan bland annat utnyttja mitt utrymme här i bloggen till att berätta om deras projekt. Jag kan ocksÃ¥ rensa garderoben och packa ner kläder och skor jag inte längre använder och uppmana er att göra detsamma.

Vi har haft turen att födas i ett privilegierat, tryggt och säkert land – det minsta vi kan göra är att sätta oss in i vad som pÃ¥gÃ¥r i vÃ¥r omvärld och bidra i den mÃ¥n var och en kan. Tillsammans gör vi skillnad.

Jag lÃ¥ter Laleh stÃ¥ för dagens soundtrack, en text som berör alldeles extra idag.

Jag har äntligen börjat yoga igen efter sommaren och det känns så himla skönt! Jag gick ju en gravidyogakurs på Altromondo yoga i våras men det var väldigt tidigt i graviditeten och då tränade jag i princip helt som vanligt fortfarande. Jag var bara i vecka 14 och hade knappt någon tendens till mage så jag kunde nog inte riktigt ta till mig alla delarna av gravidyogan. Just nu tränar jag inte alls lika intensivt som tidigare och då känns yogan helt rätt.

Var pÃ¥ första passet hos Jennie i tisdags och det kändes sÃ¥ skönt att köra igenom hela kroppen. Vi fÃ¥r även lära oss profylaxandning och det tror jag verkligen att jag kommer ha stor nytta av sen. Nu ska jag bara öva, öva och öva en massa sÃ¥ andningen sitter som den ska, haha. Jag tänkte försöka träna yoga sÃ¥ länge jag kan fram till förlossningen för att förbereda kroppen pÃ¥ allt som komma skall. Ni som kört gravidyoga – hur nära inpÃ¥ beräknad förlossning tränade ni?

IgÃ¥r var vi pÃ¥ ett helt fantastiskt bröllop – solen strÃ¥lande, brudparet likasÃ¥ och allting var pÃ¥ topp! Och vilken fest! Känner mig riktigt sliten idag, fötterna dunkar och hela kroppen är slut men det var det värt. PÃ¥ mig hade jag en helt underbar klänning frÃ¥n Stylein som jag köpte i juni, som tur var passade den fortfarande. När musiken tystnade och festen slutade promenerade vi hem i sommarnatten, jag med klackarna i ena handen och min kärlek i den andra.

Tack Sussi och Josef för att vi fick vara med och dela er dag!