Den senaste tiden har jag fått en del frågor här i bloggen om min tid i San Diego. Inser nu när jag skriver detta att det snart gått 8 år sedan jag var där, det är ju helt galet. Jag pluggade alltså på universitetet i San Diego, SDSU en termin våren 2009. Att åka dit är ett av mina bästa beslut någonsin och jag kan varmt rekommendera alla som funderar på något liknande att göra det.

Tanken var att jag skulle åka till USA helt själv. Någon vecka innan avresa hade jag svarat på ett mail från en svensk tjej, Hanna, som skulle dit samtidigt som mig. Vi klickade direkt och när jag kom dit flyttade jag in på samma hostel som henne. Vi började leta boende tillsammans och efter tips från en gammal klasskompis som visade sig vara där samtidigt så hittade den mysigaste lilla lägenheten med parkettgolv (hurra för att slippa heltäckningsmatta!) ett stenkast från stranden.

Tänk er lägenhetskomplexet i Melrose Place, exakt så såg det ut! Med en helt galen kvinna som hyresvärd dessutom. Efter fyra dagar ställde vi till med inflyttningsfest och bjöd in alla vi träffat under veckan, haha. Vi hade så många roliga stunder i den lägenheten och idag är Hanna en av mina bästa vänner och även Lilys gudmor.

Eftersom jag inte pluggade hemma i Sverige så kunde jag inte söka kurser på förhand utan fick ”krasha klasser” som det heter. Det innebär att man under två-tre veckor går på de kurserna man vill gå på, sitter med under lektionen och sen efteråt försöker smöra för läraren att få en plats. Eftersom många byter och hoppar av kurser de första veckorna får man ofta plats. Man åker också på några rejäla nitlotter och kan testa sådant man aldrig skulle göra annars.

I hopp om att bli kulturell tjatade jag mig till en plats på Art History vilket visade sig vara världens sömnpiller (chocker!), jag gjorde även några taffliga försök på Art and Design men det var bara att lägga ner. Istället blev det två kurser Filosofi (hade vääärldens skönaste proffessor), American Sports (där vi spelade amerikansk fotboll, baseboll och fick öva på olika hejarramsor som man tydligen måste kunna när man är publik), Surfing (japp, kan stoltsera med betyg A i surfing) och Cinema as Art and Communication. Det roliga med universitetet i USA, i alla fall i Kalifornien, är att det finns kurser i precis allt – bowling, segling, backpacking, cheerleading – you name it!

Så hur är egentligen livet som student i Kalifornien då? Exakt som i en amerikansk high school film. Allting stämmer, jag lovar. Det finns cheerleaders på skolan, galna frat-parties, beer-pong och alla är så där laid-back och sköna. Minns ni filmen Bring it on med Kristen Dunst? Den spelades in på min skola så då vet ni ungefär vad jag menar.

Förutom minnen för livet träffade jag några av mina närmaste vänner där. Idag är vi alla återförenade i Stockholm och kallar varandra familjen. Ni vet vännerna som man vet att de alltid kommer finnas där, oavsett vad som händer i livet. Fasen vad fint.

Jag kommer nog alltid ha en förkärlek till Kalifornien och drömmer ofta om att flytta tillbaka. Livet är så tacksamt när det är klarblå himmel och sol varje dag, folk är glada och allt är lite enklare. Och vet ni, i vinter åker jag tillbaka några månader igen, den här gången tillsammans med min lilla familj.

För ett och ett halvt år sedan drömde jag om att förändra mitt liv. Jag ville ha mer frihet och ägna min tid åt roliga saker som verkligen betyder något för mig. Jag hade ingen plan och visste inte exakt vad jag skulle göra, jag visste bara att jag var tvungen att bryta mig loss. Så jag sa upp mig från mitt jobb och kastade mig ut. Läskigt, spännande och så fullkomligt rätt! Jag hade en sådan stark tro på att om jag alltid följer mitt hjärta och min magkänsla så kommer den leda mig rätt.

”Men, ska du verkligen säga upp dig utan att ha ett nytt jobb? Hur ska du tjäna pengar?”. Detta var den vanligaste reaktionen jag fick från min omgivning, den ekonomiska oron. Att säga upp mig var ingenting jag kom på över en natt, självklart hade jag en buffert. En ganska bra sådan. Jag hade satt undan pengar på mitt sparkonto ett bra tag och gav mig själv sex månader att kunna försörja mig själv, annars skulle jag börja söka jobb igen.

År 2015 inleddes med drömmen om att jag skulle börja skriva på min första bok. Min alldeles egna kokbok. Om mindre än två månader kommer den finnas till försäljning runt om i landet! Utöver det driver jag två spännande företag där möjligheterna är oändliga. Ibland måste jag stanna upp och nypa mig i armen för att förstå att jag faktiskt att jag kommit så långt. Samtidigt svämmar jag över av idéer och drömmer dagligen om så mycket mer, både privat och i min karriär.

Det handlar inte om skryt eller bekräftelse, det handlar om att våga drömma och våga satsa stort!

Alla drömmer vi om något. Att åka på den där långresan, plugga utomlands eller äntligen förverkliga den där affärsidén man slipar på varje kväll innan man somnar. Idag lanseras Dreams, en av de bästa apparna på länge. En nära vän har jobbat med appen sedan start så det är en självklarhet för mig att tipsa om den. Men inte för att vi är vänner utan för att den är så grym! Jag vet inte hur många gånger jag sett filmen men den ger mig gåshud varje gång. Det var tamefan på tiden att någon kom och gjorde det här med ekonomi hett och roligt. Briljant!

Hur taggad blir man inte på att skippa alla små onödiga utgifter och se vart det kan leda? Berätta – vad drömmer du om?