Den senaste tiden har jag fått en del frågor här i bloggen om min tid i San Diego. Inser nu när jag skriver detta att det snart gått 8 år sedan jag var där, det är ju helt galet. Jag pluggade alltså på universitetet i San Diego, SDSU en termin våren 2009. Att åka dit är ett av mina bästa beslut någonsin och jag kan varmt rekommendera alla som funderar på något liknande att göra det.
Tanken var att jag skulle åka till USA helt själv. Någon vecka innan avresa hade jag svarat på ett mail från en svensk tjej, Hanna, som skulle dit samtidigt som mig. Vi klickade direkt och när jag kom dit flyttade jag in på samma hostel som henne. Vi började leta boende tillsammans och efter tips från en gammal klasskompis som visade sig vara där samtidigt så hittade den mysigaste lilla lägenheten med parkettgolv (hurra för att slippa heltäckningsmatta!) ett stenkast från stranden.
Tänk er lägenhetskomplexet i Melrose Place, exakt så såg det ut! Med en helt galen kvinna som hyresvärd dessutom. Efter fyra dagar ställde vi till med inflyttningsfest och bjöd in alla vi träffat under veckan, haha. Vi hade så många roliga stunder i den lägenheten och idag är Hanna en av mina bästa vänner och även Lilys gudmor.
Eftersom jag inte pluggade hemma i Sverige sÃ¥ kunde jag inte söka kurser pÃ¥ förhand utan fick ”krasha klasser” som det heter. Det innebär att man under tvÃ¥-tre veckor gÃ¥r pÃ¥ de kurserna man vill gÃ¥ pÃ¥, sitter med under lektionen och sen efterÃ¥t försöker smöra för läraren att fÃ¥ en plats. Eftersom mÃ¥nga byter och hoppar av kurser de första veckorna fÃ¥r man ofta plats. Man Ã¥ker ocksÃ¥ pÃ¥ nÃ¥gra rejäla nitlotter och kan testa sÃ¥dant man aldrig skulle göra annars.
I hopp om att bli kulturell tjatade jag mig till en plats pÃ¥ Art History vilket visade sig vara världens sömnpiller (chocker!), jag gjorde även nÃ¥gra taffliga försök pÃ¥ Art and Design men det var bara att lägga ner. Istället blev det tvÃ¥ kurser Filosofi (hade vääärldens skönaste proffessor), American Sports (där vi spelade amerikansk fotboll, baseboll och fick öva pÃ¥ olika hejarramsor som man tydligen mÃ¥ste kunna när man är publik), Surfing (japp, kan stoltsera med betyg A i surfing) och Cinema as Art and Communication. Det roliga med universitetet i USA, i alla fall i Kalifornien, är att det finns kurser i precis allt – bowling, segling, backpacking, cheerleading – you name it!
Så hur är egentligen livet som student i Kalifornien då? Exakt som i en amerikansk high school film. Allting stämmer, jag lovar. Det finns cheerleaders på skolan, galna frat-parties, beer-pong och alla är så där laid-back och sköna. Minns ni filmen Bring it on med Kristen Dunst? Den spelades in på min skola så då vet ni ungefär vad jag menar.
Förutom minnen för livet träffade jag några av mina närmaste vänner där. Idag är vi alla återförenade i Stockholm och kallar varandra familjen. Ni vet vännerna som man vet att de alltid kommer finnas där, oavsett vad som händer i livet. Fasen vad fint.
Jag kommer nog alltid ha en förkärlek till Kalifornien och drömmer ofta om att flytta tillbaka. Livet är så tacksamt när det är klarblå himmel och sol varje dag, folk är glada och allt är lite enklare. Och vet ni, i vinter åker jag tillbaka några månader igen, den här gången tillsammans med min lilla familj.
