Anja Forsnor

Den här chiapuddingen med smak av hasselnöt och mandel är nog en av de godaste jag någonsin gjort!

Själva chiafröna smakar egentligen ingenting utan smaken är helt beroende på vilken mjölk du använder. Det är en lite slemmig och speciell konsistens i början men nu har jag blivit helt besatt av det. Jag kör ofta kokosmjölk men den här med hasselnöt och mandel är min nya favorit!

Chiapudding
1 portion

♦ 2 dl valfri mjölk, jag använde den här rismjölken med smak av hasselnöt och mandel
♦ 2-3 msk chiafrön
♦ 2 tsk riven kokos (kan uteslutas)
♦ 0,5 tsk vaniljpulver (kan uteslutas)

Gör så här: Häll alla ingredienser i burk med lock och skaka burken så allting blandar sig. Går även att göra i vanligt glas utan lock, rör då om ordentligt med en sked. Viktigt att alla chiafrön blir blöta. Chiafrön sväller i vätska och blir 15-20 gånger sin egen storlek, därför är det perfekt att göra pudding eller sylt med chiafrön. Låt stå i kylskåp i minst 30 minuter eller över natten. Servera med bär eller skivad frukt.

Varför ska vi äta chiafrön?

Jo för att de små söta fröna är fullproppat med protein, antioxidanter och vitaminer och sägs vara världens bästa omega 3 källa! Fröna är väldigt fiberrika och bildar en gel i tarmarna vilket gör att kroppen tar upp matens näring långsammare, vilket är positivt. Dessutom innehåller det 20 procent protein, det vill säga lika mycket protein som nötkött, där alla essentiella aminosyror finns med. Två matskedar räcker för att ge dig dubbelt så mycket järn som 100 gram spenat, dessutom får du i dig mangan, fosfor och magnesium.

Och gillar du inte chiapudding kan du enkelt toppa din youghurt, brödbakning, smoothie eller sallad med en tesked frön!

Den här bilden tog jag precis innan kvällens PT-pass med Fannie, lyckligt ovetandes om vad som väntade nere i källaren på Kampsportslabbet. Vi körde intervaller på en heeelt ny nivå mot vad jag brukar köra på – lutning 15 och hastighet 12, sen var det bara att springa!

Vi körde ett nytt upplägg som i princip gick ut på att jag sprang 15 sek, sen hjälpte Fannie mig genom hålla mig för ryggen så jag kunde slappna av i överkroppen och bara låta benen köra på, och sen släppte hon mig i 15 sekunder igen. Vi körde 6 varv med 1 minuts vila mellan, sen låg jag som en liten svettpöl i en hörna på golvet. Lite svårt att förklara men jag kan sammanfatta det med att det var sjukt tungt och galet intensivt!

Det är intressant det där med att träna med PT, jag tar aldrig ut mig på samma sätt om jag kör själv. Även om jag vet att jag tränar för mig egen skull och vill utvecklas tycker jag det är svårt att utmana mig själv och ta mig ur bekvämlighetszonen. Jag hade aldrig klarat kvällens pass utan Fannies push, jag höll verkligen på att ge upp framåt slutet. Det var ren vilja och hennes peppande ord som tog mig genom det.

Nu går jag och lägger mig sjukt stolt och nöjd efter kvällens insats.
Godnatt fina ni!