Jag är den lyckligaste tjejen på jorden! Jag älskar dig M. To the moon and back.

I tisdags bestämde vi oss för att turista lite och tog en båt som tog oss runt ön. Den innehöll precis allt man skulle kunnat förvänta sig och lite därtill. En galen thailändare som trodde han var Jack Sparrow höll i turen och eftersom han kunde ungefär 2 ord på engelska var det mest rop, skrik och galna skratt som kom ur hans mun. Underhållande indeed.

Vi besökte Shark Bay där vi blev lovade att simma med hajar. Ja, vegetariska hajar försäkrade de oss om så tydligen helt ofarliga. Det var väldigt vågigt och jag gav upp efter en minut när det knappt gick att se något under vattnet (och tanken på att simma på en haj och drabbas av panik var kanske också en bidragande faktor. Jag menar, hur många vegetarianer får inte feeling ibland och smakar på en köttbit?).

Därefter åkte vi till Mango Bay för att sedan stanna till vid Nang Yuan Island i några timmar. Sägs vara en av de vackraste öarna i Thailand och visst är den den vacker. Men jag tycker liksom att hela charmen försvinner när man måste betala inträde för att komma in på ön och sen känns allt som en turistfälla. Maten är dyrare och man måste stå på rad och köa för att ta den obligatoriska utsiktsbilden där. Det blir för förutsägbart och då är det inte lika vackert längre. Är ni med på vad jag menar?

Men givetvis tog vi den omtalade bilden från utsiktsplatsen, man vill ju inte vara sämre än någon annan? Väl värt ett besök om ni har vägarna förbi, vattnet var helt magiskt!

Det är något speciellt med att köpa solmogen och färsk frukt av en liten kvinna vid vägen. Slår ut vilken välsorterad luftkonditionerad matbutik som helst. Om jag någon gång får för mig att bli frukterian så ska jag helt klart bosätta mig i Thailand. Skulle lätt kunna leva på frukt från morgon till kväll. Ananas och mango är mina favoriter här, det finns inte ord för att beskriva hur goda de är. Har frossat i frukt så det räcker för hela 2015 men det är det värt!