Nu är vagnen äntligen bäddad och klar. Kändes helt overkligt när jag stod och bäddade den härrom kvällen, som när man var liten och lekte mamma-pappa-barn. Har fortfarande inte riktigt förstått att vi snart ska rulla runt med ett litet livs levande knyte här i.

Jag var och hämtade ut vagnen för någon vecka sedan och det kändes så skumt att strosa runt på stan höggravid med en tom barnvagn framför sig, haha. Fick fylla upp vagnen med lite påsar så den inte skulle se helt ensam ut. Det kändes som att precis ALLA kollade på mig, måste ju sett så roligt ut.

Fast egentligen var det antagligen ingen som la märke till att vagnen var tom utan istället kollade på mig eftersom jag gick där med halvnervös blick och försökte manövrera mellan alla tänkbara hot som trottoarkanter, hundar och andra mötande barnvagnar. Hjälp, och då det ändå bara mina påsar som jag skjutsade hemåt! Kan inte ens föreställa mig hur försiktig man är första turen med lilla bebisen. Tur jag hinner övningsköra lite fram tills dess.