ANJA FORSNOR

Kroppen ett år senare

Den här bilden togs för ganska exakt ett år sedan. Jag minns att jag var väldigt stolt över min kropp, jag var i mitt livs bästa form! Nu när jag ser tillbaka på bilderna ett år senare blir jag nästan chockad över hur smal jag var. Min vardag bestod i stort sett bara av träning, planering och att äta rätt mat vid rätt tidpunkt. Jag mådde aldrig dåligt av det då men jag inser nu i efterhand att det var lite för mycket av det goda.

Ungefär tre månader efter den här plåtningen blev jag gravid. Jag har alltid sagt att jag ska vara i mitt livs bästa form när jag blir gravid för att ge kroppen bästa möjliga förutsättningar. Den senaste tiden har jag fått många kommentarer om att man ser fram emot att följa min resa tillbaka efter graviditeten. Tillbaka till vadå?

Jag gick upp 12 kg under graviditeten. Det mesta försvann efter förlossningen och nu fyra veckor senare har jag 2 kg kvar till min startvikt. Min mage ser inte ut som på bilden nedan än men jag kunde inte bry mig mindre. Just nu är min mage mjuk och gosig och vet ni vad? Jag älskar det! Jag har en sådan respekt för min kropp och känner mig säkrare och kvinnligare än jag någonsin gjort. Min kropp har skapat och burit ett liv och precis där i min mjuka mage har Lily bott i 9 månader. Hur häftigt är inte det?

Jag älskar att jag nu kan gå långa promenader och ser fram emot när jag kan börja träna igen. För att träning får mig att må bra. Det handlar inte om vikt för mig eller att ”komma tillbaka” till där jag var innan. Jag vill kunna springa snabbt och känna mig stark för att jag älskar känslan det ger mig. Och om min träning kan inspirera en enda person till att tycka träning är kul så är ingen gladare än jag.

Men för mig är det helt oviktigt om jag väger mer, mindre eller samma än innan. Jag har ett helt annat fokus nu än för ett år sedan och har ett så mycket mer avslappnat förhållande till både mat och träning. Det är vad hälsa och välmående innebär för mig.

Jag förstår att ingen menar illa men ju fler kommentarer jag fått desto mer har de etsat sig fast i huvudet. Som att jag förväntas vilja se ut som på bilden nedan igen trots att mitt liv totalt förändrats sedan dess. Kan vi inte bara släppa all hets och press på mammakroppen och njuta av våra fantastiska kroppar precis som de är?

anja-forsnor

Foto: Emma Svensson / Studio Emma Svensson

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
29kommentarer
  • Om det är någon har tid att fundera på hur min kropp ser ut så har den personen ett ganska fattigt liv…
    Jag tycker att det lyser välmående och lycka om dig Anja!

    Sandra 2015-12-05 22:15:11
    Svara
  • Verkligen sunt tänk och jag kämpar varje dag med att inte vara missnöjd med kroppen. Jag gick upp hela 30 kg under graviditeten och tyvärr är det bara ca 5- 10 kg som lossnat nu snart 3 månader efter fl. Jag måste ner minst 15 kg till för att ha en någorlunda sund vikt och det stressar såklart. Det är inte sunt att vara så överviktig som jag är nu men samtidigt vet jag att jag inte ska stressa. Jag får ta det för vad det är. Det kommer bli en tuff kamp men det kommer att gå! Tack för dina härliga inlägg och inblicken i ditt mysiga Mammaliv. Lily är en riktigt sötnos! Kram

    Svara
  • Jag vill bara säga att jag håller med men känner samtidigt att det är ganska lätt att vara nöjd och trygg i sin kropp när man bara väger två kilo mer än innan. Jag har fött två barn. Med mitt första barn gick jag upp 12 kg och efter ett halvår var jag ett par kilo lättare än innan jag var gravid. Mådde superbra. Med andra barnet gick jag upp mer pga tränade sämre och åt sämre. Inte lika lätt när man redan har en 1-åring. Nu efter sex månader med bebis nr två är jag fortfarande plus 2-3 kg. Ej kul. Jag vill kunna ha mina gamla kläder. Det är ingen som hetsar mig och jag mår inte superdåligt men liksom det är lite skillnad. Och väger man 10 kg mer än man vill är det såklart jättejobbigt även om man är glad över att man burit och fött barn! Så man får ha lite perspektiv. Ingen hets men förståelse för varandra. Kan kännas jobbigt att man ’ska’ vara supernöjd och tillfreds om man inte är det. Bra att prata om sånt här, tack för det.

    Jb 2015-12-02 21:16:16
    Svara
    • Svar på Jbs kommentar.

      Jag förstår precis vad du menar och självklart är det så. Det är inte fel att vilja komma tillbaka till sin vikt eller att komma i sina gamla kläder igen, det vill jag också. Det är ju inte bara vikten som påverkar under en graviditet utan hela kroppen genomgår en förändring som man kanske inte räknat med. Fastän jag ”bara” ligger 2 kg plus är mig mage inte alls vad den var innan och alla byxor spänner och skär in i midjan. Jag vill inte trampa någon på tårna och har full förståelse och respekt för ifall någon inte håller med mig. Men det jag tycker är tröttsamt är att andra ska lägga någon värdering i min kropp och min vikt. Vill jag gå ner i vikt för min skull är det min ensak men jag tycker det är tråkigt när andra ska lägga press och förväntan på ”min resa tillbaka”. Tack för du engagerar dig, håller med om att vi borde prata mer om detta. Stor kram!

      Anja Forsnor 2015-12-05 11:25:33
      Svara
  • LOVE YOU!

    Linda 2015-12-01 15:10:27
    Svara
  • Hej Anja!

    Jag läste ditt inlägg igår strax innan jag skulle åka till inskrivning hos barnmorskan. Vi har kämpat ett tag för att bli gravida men då jag vart sjuk och genomgick transfusion hela våren för min anemi så har min träning varit noll till skillnad från tidigare. Jag som alltid sagt att jag skulle vara i mitt livs form när jag blev gravid har på grund av omständigheter inte kunnat styra över det och tycker det är sorgligt att det störde mig när jag äntligen blev gravid. Jag har en historia med ätstörningsproblematik och upplever en enorm press från omgivningen/samhället på hur en kvinnas kropp ska se ut. Oftare från andra kvinnor än från män faktiskt. Kommentarer och utlägg om hur kvinnan ska vara jättesmal men ändå stark och vältränad med former på rätt sätt samtidigt som hon ska ha en karriär, välstädat hem och ett blomstrande socialt liv. Alltså jag är så trött på detta. När jag kom till barnmorskan så berättade jag hur jag känner. När jag sedan skulle vägas så bad jag min BM att inte se min vikt under graviditeten utan jag vill känna hur min kropp mår istället för att fokusera på siffror. Jag vägrar svara alla som ska fråga hur mycket jag gått upp i vikt och när jag är tillbaka i form osv som så ofta mina vänner eller kollegor fått göra. Nu vill jag fokusera på att skapa ett liv och hoppas att allt ska gå bra istället. Vi kvinnor måste själva göra denna förändringen och ändra fokus. Har haft så många vänner som mått dåligt under föräldraledigheten och inte kunnat njuta av sin bebis på grund av kroppshetsen och tycker det är hemskt samtidigt som jag förstår dem för det är det som sociala medier och media ofta rapporterat om. Kändisar och deras superkroppar 3 veckor efter förlossning! Finns ju så mycket annat i livet att fokusera på. Tack för att du är så BRA och tar upp sånt här, behövs fler som du ❤

    Anna 2015-12-01 10:59:34
    Svara
    • Svar på Annas kommentar.

      Grattis till graviditeten, så underbart! Och tack för dina bra tankar i en så viktig fråga <3

      Anja Forsnor 2015-12-16 19:58:23
      Svara
  • hej anja!

    så glad jag blev över ditt inlägg- det är precis så jag känner!
    är själv gravid (kommit halvvägs!) och redan känns det som en press. dels hur man ska aktivera sig nu under graviditeten, men även hur ”det ska gå sen”.
    jag har alltid tränat, varit tränad, men mest sett det som ett välbefinnande. jag mår bra av det. så släpp hetsen.

    du satte iaf ord på mina tankar- tack för det!

    kram

    marie 2015-12-01 09:38:51
    Svara
  • Åh vilken peppande, lärorik och viktig läsning Anja! Du inspirerar mig till ett sunt förhållningssätt till kost och träning! Även om jag som 24-åring troligtvis har flera år kvar tills att jag (förhoppningsvis) blir gravid, tänker jag mycket på det här med kroppen och den förändring den kommer att genomgå under graviditeten. Jag vet att det är sjukt att gå runt och tänka på det och till viss del ”oroa” sig över hur den kommer att formas så här långt i förväg, men att läsa texter som din gör att jag direkt slappnar av och tänker att utseendet är så fruktansvärt oviktigt i sammanhanget. Så länge jag kommer att kunna gå, röra mig och känna att jag har en funktionsduglig kropp efter graviditeten kommer jag att vara mer än lycklig. För det är det som räknas och definitivt inte huruvida jag kommer att få tillbaka en platt mage eller inte. Länge leve kvinnokroppen!

    Bea 2015-12-01 09:30:19
    Svara
  • Tack Anja för ett klokt och betydelsefullt inlägg i en viktig fråga som ligger mig nära. Du är strålande precis som du är och jag längtar till min lilla bebis kikar ut. Förhållandet till kvinnokroppen kan verkligen vara komplicerat och graviditet en prövning då men det gäller att hitta det rätta tankesättet och inse vad som faktiskt betyder något och det har ju du verkligen gjort. /Charlotte

    Charlotte 2015-12-01 08:15:20
    Svara
  • Precis. Så. OAO

    Carro 2015-12-01 06:19:46
    Svara
  • Så jäkla bra sagt! Det hör träffade mig verkligen, så tack! Det finns så mycket åsikter och förväntningar på kvinnokroppen som tydligen samtidigt ska vara pinnsmal och jättestark och kunna bära och föda ett barn och sedan ska det så fort som möjligt efteråt helst inte synas att man varit gravid. Jag har själv sedan länge ett komplicerat förhållande till mat, vilket med stor sannolikhet bidrog till att jag inte kunde bli gravid på naturlig väg – vilket jag i sin tur straffade kroppen för genom att träna ännu hårdare och äta ännu mindre. Nu är jag äntligen gravid mha ivf och ska få en liten bebis snart, och redan börjar tankarna snurra kring hur jag ska ” komma tillbaka”. Och trots att jag älskar min mage har det inte varit helt ångestfritt med viktuppgången under graviditeten. Jag är så trött på det! Jag älskar att vara stark och känna att kroppen klarar av massa saker, men är trött på att det ska vara så mycket ångest och åsikter kring det. Så tack för en bra och tänkvärd text! Kram

    Elin 2015-11-30 22:03:11
    Svara
  • ❤️

    Emma 2015-11-30 21:13:11
    Svara
  • <3 <3 <3!!!!

    matilda 2015-11-30 20:51:47
    Svara
  • Hejja Anja! Jag har skrivit till dig tidigare, ett inlägg som du sen publicerade på din blogg och som handlade just om de ”tudelade” känslorna kring kroppen som en ställs för som gravid och ”träningsperson”… När jag skrev till dig då hade jag nästan precis fått reda på att jag var gravid. Nu är jag i vecka 31 och det närmar sig 🙂 Precis som du beskriver så har jag också fått sådan ”respekt” för kroppen och verkligen fått perspektiv på mitt förhållande till träning från tidigare. Kroppen är så fantastisk! Stå på dig och låt dig inte påverkas av kommentarer och påpekanden (kan tänka mig att det är särskilt tufft i ”din bransch” – som bloggare) men tänk då på hur många vi är som är med dig och inspireras av dig! /Emelie

    emelie 2015-11-30 20:48:03
    Svara
  • Jag håller med till 100% Det är helt ofattbart att ett liv kan skapas inuti en annan. Det är som trolleri nästan:) Du är fin och den lilla också! Sålänge alla får må bra och man kan träna för att vara glad och må bra så är vikten jäkligt ointressant. Tack för att du kämpar för kvinnorkroppen! Kram

    Sofie 2015-11-30 20:44:18
    Svara
  • Klok som en bok. Tack för att du sprider hälsosam inspiration. Fucking jävla gudinna som skapat LIV!

    Sanne Aronsson - Purpose Coach 2015-11-30 19:17:40 http://www.sanne.io
    Svara
  • Hej! Jag har precis hittat till din blogg och fastnade direkt. Jag är i precis samma livssituation som du dvs jag var i mitt livs form förra hösten och nu sitter jag med en liten flicka på 3 månader och lite sladdrigare mage :). Jag kommer verkligen fortsätta följa din blogg och håller på att läsa ikapp dina tidigare inlägg. Tack för ett bra inlägg i dag, det behövde jag läsa. Själv tycker jag inte det är lika lätt att acceptera min nya kropp även om jag hemskt gärna vill göra det och jag behöver bli påmind om vad den faktiskt har presterat och att allt inte måste vara superslimmat för att man ska må bra. Fortsätt gärna att boosta oss med denna typ av inlägg och fina ord. Ser fram emot en ny rolig blogg att följa!

    Lina 2015-11-30 16:36:13
    Svara
  • Vilket underbart inlägg! Och kan inte göra annat än att instämma! När jag blev gravid med min andra lilla tjej förra sommaren var jag precis som du i mitt livs form. Tankarna under graviditeten var hela tiden ”när jag kommer tillbaka”. Idag är de tankarna som bortblåsta! Jag är så otroligt tacksam för att min kropp burit mina två tjejer och att den idag återhämtat sig så pass mycket att den bär för två löprundor i veckan. Att jag igen kan ge mig ut och rensa huvudet på det sätt jag älskar! Tack för en oturligt inspirerande blogg! Njut av din lilla tjej!

    Sofia 2015-11-30 15:50:18
    Svara
  • Blir helt rörd av din text Anja. Så vackert och välformulerat. Skriver under på vartenda ord du skriver! Fascineras över vilken urkraft du och jordens alla andra mödrar besitter som burit och fött barn. Längtar själv till den dagen! Många kramar <3

    Hanna Göransson 2015-11-30 15:19:48
    Svara
  • Hej Anja! Blir så glad av att läsa ditt inlägg. Så glad att jag måste kommentera och säga ”heja dig!!”. På riktigt. Det är så grymt med förebilder som såhär. Träning i all ära – men efter så många år sabbade av just tränings och mathets så glädjer det mig enormt när fler och fler står emot och fokuserar på annat än ett sexpack eller kaloriintag. Tack för din blogg och ha en fantastisk jul! 🙂

    Felicia 2015-11-30 15:08:07 http://Feliciastalhand.wordpress.com
    Svara
  • Heja dig Anja! Jag ryser när jag läser dina ord. Du inspirerar så många och det gör mig glad att de får läsa just detta! 🙂

    Annika Landin 2015-11-30 14:33:10
    Svara
  • Bra skrivet Anja! Utseendet är totalt oviktigt, det är känslan i kroppen och att du orkar med allt du vill klara av som är intressant. Njut av träningen 🙂

    Terese Alvén 2015-11-30 14:26:28 http://sparkibaken.se
    Svara
  • Kan inte annat än att hålla med dig Anja! När jag blev gravid förra sommaren med min andra lilla tjej var jag också i mitt livs form och tänkte under graviditeten ”när jag kommit tillbaka”. Idag är jag så otroligt tacksam för att kropp burit våra två flickor och att den återhämtat sig så som den gjort och att den idag bär mig för två löprundor i veckan! Att den blivit så pass stark igen att jag kan få komma ut och rensa huvudet på det bästa sätt jag vet! Tack för en otroligt inspirerade blogg!

    Sofia 2015-11-30 14:17:23
    Svara
  • Såå rätt! Håller med ovanstående – din inställning till mat, hälsa och livsstil är anledningen till varför din blogg är så himla härlig!

    Moa 2015-11-30 13:36:52
    Svara
  • Du har den bästa bloggen Anja!! mysigaste inläggen och klok som en bok är du! Har följt dig länge och trots att vi har så olika liv så kan jag relatera till dig. Brukar aldrig kommentera men kände att det var på tiden att lämna en liten kommentar. Kram och njut av bebis och massa julmys!

    Erika Holm 2015-11-30 12:58:00
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!